Asatrons gudar är inte lika Abrahamismens (judendom, kristendom, islam) gudar. Asar och Vaner bryr sig inte så mycket om vad vi människor håller på med här i Midgård men de bryr sig om vad som händer med Midgård.
Alla väsen håller till i sina respektive domäner:
Asgård:
Godheim/Asheim: Asarnas hemvist
Vanheim: Vanernas hem
Muspelheim: Eldens hem och eldvarelsernas, Surts rike
Midgård:
Manheim/Midgård: Människornas hem
Alvheim: Ljusalvernas rike
Svartalvheim: Dvärgarnas och svartalvernas hemvist
Utgård:
Jotunheim: Jättarnas och Skrymers domäner
Nifelheim: Hrimtursarnas och isvarelsernas rike
Helheim: De dödas och gudinnan Hels hemvist
Alla dessa väsen, eller nästan alla, kan fritt röra sig mellan dessa världar. Ibland interagerar de med människor men oftast inte. Vi människor lever i vår tredimensionella värld emedan de flesta andra varelser lever i en annan dimension som inte kan uppfattas av oss om inte a, någon av dem vill det eller b, vi anstränger oss riktigt ordentligt och får tillstånd att ta del av den.
Jättarna vill gärna ta över Midgård och de hatar människosläktet. De försöker ibland ta över Asgård eftersom de hatar Asarna men jag har inte hittat någon text som säger att de försökt ta över något annat rike. Att de hatar Asarna är sannolikt för att de flesta Asar är jättar av födseln men inte vill leva bland jättarna då de har utsett sig själva till gudar. Asarna skapade också människorna och detta ser jättarna som en styggelse eftersom en skapad varelse inte är naturlig.
Oden (och hans bröder Vile och Ve/ Höner och Lodur) är son till Bor och Bestla, två jättar.
Tor är son till Oden och Jord, två jättar
Loke är son till Farbaute och Laufey, två jättar
Heimdall är son till nio mödrar (fader okänd, förmodligen Oden) och den enda slags moder det skulle kunna vara är en jättekvinna.
Tyr är son till jätten Hymer (moder ?)
Vale är son till Oden och jättinan Rind
och så vidare.
Asynjornas släktled är mer okänt men de flesta är döttrar till jättar som vi känner till.
En titel är inte alltid bindande och behöver inte ange ras. Oden är ju Asarnas kung men han är son av en jätte och en av urvarelserna. Frey är nu en av asarna men är ursprungligen av Vanernas ätt. Frey bor i Alvheim och räknas också till alvernas skara. Man måste göra skillnad på titel, rang och härkomst. Loke är en jätte precis som Tyr och räknas fortfarande till jättarna men genom Lokes brödraskap med Oden (de blandade blod) togs han upp bland asarna. Tyr vill inte att Midgård eller Asgård ska förstöras av jättarna så han bytte helt enkelt sida och blev en av Asarna. As är en titel, inte en ras som jätte eller dvärg.
Vad de olika gudarna gör om dagarna är inte känt men de antas hålla ordning på universum och se till att allt fungerar. Asarna samlas varje dag till rådslag säger texterna och det rådslaget borde handla om en slags dagordning för alltets funktion. Rapporter om vad jättarna planerar för illdåd och hur alltet kan försvaras kan man föreställa sig. Vem vet.
De enda gudar vi vet lite om vad de gör är Oden och Tor. Oden är den evige vandraren som ständigt rör sig mellan världar och hittar på diverse hyss. Tor är Midgårds och Asgårds försvarare och håller till mellan dessa två världar i sin jakt på lösvandrande jättar. Vad de andra gör vet vi inget om.
Hur som helst så är de inte här hos oss och lägger sig i vad vi gör. De skapade oss och vår värld och de skyddar både oss och vår värld men de lägger sig sällan i. De vet att människan är förgänglig och att om vi förstör Midgård så går vi under eftersom vi inte kan leva någon annanstans. De vet också att Midgård överlever oss och kan repareras. Våra futtiga liv är inget de bryr sig om om det inte skulle sammanfalla med deras intressen på något sätt. Därför har de inte gett oss regler att leva efter, vi gavs liv och ande och efter det fick vi klara oss bäst vi kunde på egen hand.
Detta betyder inte att en människa inte kan premieras på olika sätt.
Vi har ett uppdrag i att lära oss så mycket som möjligt om det mesta för att utvecklas som art. En människa som listar ut den rätta livsvägen premieras med ett rikt efterliv i ett passande dödsrike med lite tur.
Människor kan också ha förmågan att kommunicera med gudar och andra väsen men man bör veta att det alltid är på deras villkor. Av alla skapelser är människan den minsta och nyaste arten och den enda av alla arter som är medvetet skapad av en annan art. Manheim är inte vårt att dominera som i de Abrahamitiska religionerna, vi människor är inte skapelsens krona utan har fått Midgård att leva i och ta hand om tillsammans med alla andra varelser som bor här.
Alla dessa världar finns i Yggdrasil, världsträdet. Yggdrasil kan liknas med Vintergatan och är i så fall bara ett av många träd. I asatron finns ingenting som säger att vi och vår värld skulle vara det enda i sitt slag. Det finns utrymme för många andra gudar och andra väsen men de befinner sig så långt bort från oss att vi inte vet något om dem och de vet sannolikt inte om vår existens heller. Hur stort Yggdrasil är går inte att avgöra men om alla dessa världar får plats i det utan att vara synliga för varandra så kan man föreställa sig hur stort och omfattande det är.
Gudarna kan betraktas som multidimensionella varelser som inte är begränsade av en, eller tre, dimensioner som vi människor. De kan färdas mellan olika världar och de kan vara tredimensionella och de kan även färdas i drömmar och tankar. Att försöka förstå ett gudaväsen är inte möjligt för oss med vår begränsade hjärna. Gudarna är inte människor även om vi gett dem mänsklig gestalt för att kunna föreställa oss dem. Gudar, jättar, dvärgar och alver är krafter mer än kroppsliga varelser, krafter som kan anta flera former. Därför kan de vara överallt utan att vi uppfattar dem.
Ett sätt att beskriva Tor är att prata om åska och blixtar. Tor är en kraft som är son till Jord. Tors hammare är ett vapen som hjälper honom att försvara både oss och vår värld men att tro att Tor är en gubbe som springer omkring med en hammare är lite barnsligt, det är den bild vi ger honom för att kunna uppfatta hans kraft. Om vi funderar på hur jorden försvaras från yttre hot så är vårt försvar vår atmosfär där allt som inte ska vara där brinner upp. Atmosfären skapas och underhålls av vår planets kärna av järn som roterar i flytande järn (Tors styrkebälte) vilket skapar ett magnetfält som i sin tur skapar urladdningar i atmosfären som vi ser och uppfattar som blixtar. Ser man det på det sättet så förstår man Tors förödande styrka och det förklarar vem och vad Tor är.
Är Tor här i Midgård? Både ja och nej, han är här omkring men inte alltid utan bara när det behövs men han är aldrig långt borta. Är han i Asgård där han bor i Trudvang? Ja och nej, det är hans hem men ingen är väl alltid i sitt hem? Att förklara hur allt detta går till kräver en förståelse för en universell uppfattning av tid och rum utanför vår tredimensionella världsuppfattning. Det kräver en förståelse för att något konkret och något abstrakt kan existera samtidigt som samma väsen. Därför har vi skapat bilden av en arg farbror som åker omkring i en vagn och kastar sin hammare så att det blixtrar, det är lättare att prata om än en universell multidimensionell kraft.
På samma sätt kan man förklara alla andra väsen så var finns gudarna? Här och där och lite varstans är väl det närmaste ett svar man kan ge på den frågan. Saken är den att även om vi gett allt ett namn och ett utseende så är detta våra namn och våra föreställningar. Vi människor måste beskriva saker på ett sätt vi kan förstå men det betyder inte att det är så det är. Sagor och myter ska inte tolkas bokstavligt, de är omskrivningar och liknelser på saker vi inte kan definiera i sin rätta form och alla som läst de nordiska myterna och sagorna vet att de som skrev ned dem älskade omskrivningar och liknelser.